Det går framåt...

När Simpley blev ungefär 1 år hände något med honom. Han blev mer mottaglig för träning och kunde plötsligt hålla koncentrationen mer än 1 sekund... Sedan dess utvecklas han för varje vecka. Numera vill han träna mer och mer och mer och mer.... Han har kommit på att träning är det roligaste som finns och han kan helt enkelt inte få nog av det:)

När vi tränar agility har han en tendens att springa så fort han bara kan. Och när han gör det så går det inte att tänka samtidigt!! Ofta resulterar det då i att han far ut i ett stort ärevarv och missar då hindrena som står mitt framför nästan på honom. Nu har jag provat att säga till honom att det inte är ok att flamsa runt utan kräva av honom att han kopplar in hjärnan också och detta fungerar utmärkt!!! Så nu kändes det som om vi tagit ett jättekliv framåt! Samtidigt är jag noga med att behålla hans galenfart, men jag vill ju kunna hantera den...

Vi har också börjat med slalom. Detta tänkte jag lära in med bågar vilket verkar vara en metod som passar honom utmärkt! Efter bara ett träningspass tar han ingångar från alla vinklar och jag kan göra vilka byten som helst och vara var som helst, han gör sitt slalom utan att bry sig. Jag varvar mellan antalet pinnar mellan fyra och åtta stycken.

Igår fick vi tillfälle att valla på en flock på ca 50 snälla får som inte var så invallade. Direkt när vi kom in i den stora hagen visste Simpley vad som väntade, trots att fåren inte var inom synhåll. Det var häftigt att se hur han mycket målmedvetet drog iväg i fårens spår för att sen direkt gå upp bakom dem och börja driva. Han lyckades, utan större besvär, få alla 50 får att gå på en fin linje framåt. Ögonen gick nästan i kors på honom när han försökte hålla rätt på alla. Efter två pass var han helt slut!! Jag tror att vallningen har lärt honom hålla koncentrationen uppe även i annan träning och han blir aldrig så trött som efter han vallat. Kortet nedan visar hur det kan se ut när han vill men inte kan hålla ögonen öppna:)...